Att publicera sig gratis på nätet kan vara vägen in till nåt större, visst. Men den här artikeln i senaste ”Vi läser” ser jag också som ett tecken på att människor söker sig till poesi utan att veta om det själva. Att tillgänglighet och paketering spelar roll för att locka läsare mellan gränserna ”fin” och ”ful” kultur. Från låttexter, till lyrik.
Att köpa en diktsamling är en sak. Att få upp poesi genom att en kompis på twitter delar något, en helt annan.
Facebook-sida