romanskrivande taggade inlägg

In: typ dagbok

Kanske den tråkigaste rubrik jag nånsin satt, men ja. Det är exakt känslan just nu. ”Det rullar på.” Sedan jag sa upp mig och slutade jobba på Ica varannan helg så har det här livet som skrivande och egen företagare öppnat upp sig och vecklat ut sig. Eller det pågår, det är en känsla som pågår.

Det kommer in uppdrag av skiftande karaktär. Saker jag inte tänkt på att jag kunde göra, som imorgon kväll när jag ska sitta i panelsamtal efter en filmvisning på Kino i Lund...

In: bok & skrivande

Vårens första bokning har trillat in vad gäller författarsamtal! Jag och Frida Skybäck ska prata om litterär kanon och våra författarskap på Helsingborgs litteraturfestival FROST. Ett gratis evenemang att gå på, men du behöver boka biljett för de olika programpunkterna. Andra som kommer är t ex Sara Bergmark Elfgren, som jag ser fram emot att se, och Athena Farrokhzad. Läs mer om festivalen via länken ovan, och ha koll på mina framtida bokningar här.

In: bok & skrivande

Inte för att jag vill ha snö. Det är mest mentalt som det kan kännas lite så här i början av januari, tycker jag. Idag är det bokstavligen regn utanför fönstret och jag hade som vanligt svårt att komma upp ur sängen. För att jag ligger vaken och vänder mig nån timme där mitt i natten, och funderar över allsköns jobbiga grejer. Som vad jag ska göra med ramberättelsen i det här romanprojektet, som jag precis tagit upp och som jag kallar mitt problembarn. Som varför min mage beter sig som den gör...

In: typ dagbok

2022 var framför allt året då jag fick uppleva vad det innebär att få utdelning på en bok man skrivit. ”Vänligen bygg inga berg” sålde oväntat mycket under sina första månader i livet. Jag fick massor av uppmärksamhet för den, och det är sånt som gör att försäljningen tickar igång, och sedan fortsätter, i och med att folk fortsatte hitta den och berätta att de gillade den, och det är en försäljning som faktiskt fortfarande tycks pågå...

In: typ dagbok

December, och det har kommit upp belysning lite här och var, man uppskattar det faktiskt mer och mer ju äldre man blir. Jag har alltid tyckt att folk är lite tramsiga som klagar över mörkret. Vi bor ju i den delen av världen där vi har så mycket av det; det är väl bara att vänja sig? Men nu har jag själv börjat känna av det...