Jag for över bron och läste på dansk scen! Var alltså med i ett poetry slam där jag var den ende som snackade svenska. Det var förstås en upplevelse. Även om jag var trött av alldeles för mycket arbete på Ica, och inte fick nån med mig som var på min sida, så kändes det som ett varmt välkomnande. Resultatmässigt tog jag mig till andra omgången. Man körde här tre omgångar: i första omgången läste alla, i andra läste de sex bästa (av ursprungligen nio tävlande), i sista omgången som är finalen läste de tre bästa. Jag vet inte vad jag slutade som, eftersom jag inte är poängfascist; vilket inte heller tävlingsarrangörerna var, då man valde att inte säga några slutsummor för någon poet, förrän i finalen när vinnaren annonserades.
På bilden ovan syns Frank Langmark, som var sjukt bra i andra omgången och det förvånade mig mycket att han inte gick vidare till finalen. Jag tycker om uppträdanden som sticker ut, och det anser jag verkligen att hans gjorde. Det är meningslöst av mig att i text försöka återge det, eftersom ni kan höra det själva, se nedan…
Kvällens vinnare var, högst värdigt om än i stark konkurrens, Thorkil Jacobsen, en av de drivande i Piip Poesi.
—————————————————————————————————————
Reflektioner från kvällen: * Jag tror att jag fattar danska rätt bra. Men det är en sanning med stark modifikation…
* Enligt Frank är danska poetscenen mer kroppsligt utåtagerande och dramatisk, svenska scenen leker mer med ord, medan amerikanska scenen är mer politisk. Jag kunde hålla med vad gällde det kroppsligt och dramatiska utåtagerandet när jag såg Kasper Schulzs framträdande. Frank sa även att malmöiter gärna ser Köpenhamn som sin andra huvudstad, medan danskar inte ser på svenskar med samma uppsluppna glädje. Något jag dock inte kände av.
* Emceen tog rätt mycket plats. Det finns olika åsikter om hur mycket plats en emcee bör ta. Här läste hon till och med en dikt, strax innan förpoeten. Som dock handlade om förhållandet en poet har till sin publik och därför passade bra in som uppvärmning, men ja. Jag anser att hon var proffsig, men det kan som sagt finnas olika åsikter om hur mycket en emcee bör eller inte bör framhålla sig själv. Hon skapade god stämning, det var ett som var säkert i alla fall!
* Många poeter inledde med att säga ”hej” och vad det var för dikt de skulle läsa, om de tävlat tidigare, osv. Jag skulle nog kalla detta ovidkommande saker som stjäl onödig tid av ens tre minuter och onödig distraktion från ens dikt. Samtidigt kan jag tycka det är sjukt skönt med den här avslappnade inställningen till allt vad tävling och poängräkning heter. Tidtagningen var ju lika strikt som vanligt, och de flesta klarade sig trots försnack under de tre minuterna.
* Man valde att lägga kvällens gäst, Seimi Norregard (http://seimi.dk/) mellan omgång ett och två, ”för att ni nu inte ska behöva tänka på tävling eller poäng ett tag”. Också detta ovanligt jämfört med hur vi brukar göra i Sverige, där så mycket fokus tycks vara på nerver och prestationer. Varken bättre eller sämre kanske, men oj, Seimi var något alldeles extra! Efter föreställningen upptäckte jag till min lycka att hon kunde svenska…
* Danska är ett bra språk för poesi. Nej, man kan kanske inte tro det. Men så är det.
* Publiken på arrangemanget bestod övervägande av unga människor, många rödfärgade hattbärande varelser, mycket estetiska utsmyckningar. Trivsamt och lite klubbaktigt, med den färgglada belysningen.
* Vinnaren fick tusen spänn! Detta behandlades som att det var något avslappnat. Medan jag tappade andan av att höra summan nämnas. Det är annat än hatten med kondomer, några slantar och en cigg, det!
Via länken här kan du se och höra de sex som gick vidare till omgång två; så seriösa är Piip Poesi minsann! Jag ser framför mig fler utbyten över sundet…
http://piip.dk/poetry-slam/tidligere-slam
Facebook-sida