Arkiv

Facebook-sida

Min författarsida på Facebook

Mitt liv som Lina, 2008

In: typ dagbok

Året som gått passar bra att återblicka via de olika frisyrer som florerat på mitt huvud.

Nyårsafton 2007. Jag och Åskar var snygga paret. Jag i långa dreads och sommarklänning. Han hade under visst tjat gått med på kavaj.
Dagen efter snaggade vi oss båda. Han av sympati, jag för att jag sagt sen i oktober, att på nyårsdagen sker det!
Och jag är, för det mesta, en kvinna av mitt ord…
På väg att växa ut...
Läs mer

i sista brinnande stunden…

In: typ dagbok

… försöker jag infria mitt nyårslöfte för 2008.

Bli klar med romanen att skicka in till förlag.
Korrläsning. Även kallad den sista handen över verket. Då kan man hitta meningar som den här:
”Så att ingen annan kan titta åt mitt hål, menar du?”
Eller vad sägs om  ”Deras kroppar har mist alla sina muskler, jäser ut i möblemanget som sandsäckar, tyngre åt magen till, revben och bröstkort bara luft.”

Underbart!
Jag har även påstått att Brasilien vann fotbolls-VM 2008, utan ...
Läs mer

uppdatering inför de riktiga uppdateringarna

In: typ dagbok

Jag vet, det är sjukt dålig uppdatering här. Det beror på att jag kom tillbaks till Malmö med ett illamående som först varade i tolv timmar innan det utvecklades till, ja är det vinterkräksjukan? Jag betvivlar det, då min bild av den besten är ett huvudstupa ner i toalettstolen twentyfour-seven.

Men i brist på bättre termer; ja, jag har kräkts.
Och ja, jag blir fortfarande för svettig av att göra saker, för att på riktigt göra saker…
 
De uppdateringar ni har att se fram emot...
Läs mer

Livet i uniformer

In: typ dagbok

Reklamutdelare. Lisa vill också vara med på bild. Och ja, ansiktsfärgen är fullt autentisk. Man blir inte bara svettig och äcklig när man kämpar runt med tung cykel och högar av reklam; man blir även rosig om kinderna!
 
Och kassabiträde på ICA. Här är ansiktsfärgen fullt o-autentisk. Det syns kanske inte så bra här, men jag brukar sminka mig sjuuukt söt när jag ska jobba i kassan...
Läs mer

Sms-spelet del 2

In: följetongar

Miss: Du, var det Jacob Hellman vi var hemma hos på den festen när jag träffade dig? (Undertext: vad i helvete, varför var det ingen som sa det till mig?)

Mr Jag svarar aldrig annars: Nej, det var det inte.
Två sekunder senare:
Mr Nu svarar jag mer än jag måste: Vi är kusiner.
Mr Jag är på när du är av: Varför undra du det?
Mr:
…. Jag är ute och svirar ikväll…
Miss är tyst.
Inte för att hon spelar spelet.
Utan för att hon hånglar upp en annan mr mot en vägg.
Läs mer