Feberskriva

Det är febrigt idag. Inte kroppen, utan skrivandet. Helt galet, som om annan kraft besitter mig. Jag undrar vad det är som måste ut. Ett stort hemskt monster, känns det som. Något mörkt och hotfullt, kanske bär alla såna saker inom sig. Det läskiga med skrivandet är att man alltid, på ett eller annat sätt, skriver om sig själv. Det är som drömmar alltihop, gränslöst, mystiskt, fullt av koder och referenser.

 

 

 

Jag är i del tre och nej, det gick inte att bara skriva för hand. Tanken var god, och nu alternerar jag, så helt har jag inte gett upp. Sov länge, drömde om en delfin som hoppade på land, och när jag undrade om den inte borde tillbaka i havet tittade alla undrande på mig. Och så nöp mannen mig i armen och allt jag ville var att röka. Det gör jag nu inte, för jag ser det som en utmaning. Hur duktig kan jag vara? Och är det inte bättre nu, när jag får vara jag, inget nikotin som förvirrar och drar i nervtrådarna?

 

 

Jag pratade länge med Karin i telefon, det är så fint att prata med henne. Hon är väldigt långt borta, men för några minuter är jag där också, nära, som mot tegelväggen utanför mitt fönster. Är det sol hos dig? Och det är det, och jag försöker se framför mig, hennes balkong. Jag tycker om hur hon analyserar, och vi kan prata om det mesta som dyker upp. För det dyker jämt upp saker; skrämmande hajar och orosmoln. Helt onödigt egentligen.

 

Och samtidigt som vi pratar är jag i Grekland, jag lånade en massa guideböcker igår. Bläddrar och tänker mig vitkalkade hus, ett skiftande landskap, grottor med saker som hänger från taket; vad heter det? Jag måste googla, jag skriver ner. Hjärnan full av tentakler som sprakar.

 

 

Och ikväll dricker jag vin med Lisa och hon är en av de få som antagligen kommer att förstå exakt vad jag pratar om. Att det är läskigt att det måste bli så naket jämt, att jag hatar det jag skriver och att jag älskar det. Att det alltid tar så lång tid! Att jag aldrig skulle kunna skriva på beställning, om något som inte låg nära mig. Hur mycket pengar de där deckarförfattarna än tjänar.