Ibland när jag inte har nåt att göra men plötsligt får väldigt mycket kreativitet i kroppen spelar jag in lite dikter på min dator. Jag har ju en mac, så här kan man göra sånt. Det blir förvisso ett brusljud i bakgrunden, och ja jag har tänkt på möjligheten att inhandla en mikrofon för att få bukt med det, men ni känner mig. Jag är rastlös. Jag får en idé och då vill jag se det i verket direkt. Ungefär.
Vinsten för er blir hur som helst att priset blir reducerat...
Läs merIbland händer det att jag glömmer bort att Marit Bergman är världens finaste.
Bättre än vad heter hon, Miss Li.
Texten nedan till exempel.
Eller när hon sjunger om att hon har varit för tjock för leatherpants; ”none of my groupies wanna dance”…
Eller ”this is the year, this is the year it all will happen”, med champagneglasen för synen och allt är möjligt på höga klackar och fylla utan morgondag, ”it’s finally here, I have been waiting all my life”
När slutade jag nyårskyssas? Jag...
Ane Brun.
De här bilderna har ingenting med någonting att göra. Egentligen. De är en fullständigt misslyckad återgivning av ”Broby”grillen. Ett fantastiskt ställe som jag aldrig varit inne på, men som heter just så, med apostrofer och allt. Den ligger ungefär i Broby? Eller vad menas egentligen?
Är Broby ett ungefärligt ställe, som man är lite tveksam på om det ens existerar?
Eller vad?
Exakt vad gick fel? Jag skulle någon gång vilja veta.
I övrigt tänkte jag tipsa om en totalt fanta...
Krönikörer har varenda tidning nu för tiden. Det vimlar av stolpskott och guldkornen är lätträknade och inte alltid ens lätta att vaska fram. Tur då att det finns gamla elefanter som håller i sig fortfarande. Fredrik Strage har jag uppskattat i all evighet. Han skriver bland annat krönikor i DN-delen På stan. Så här står det på DN:s framsida idag:
Facebook-sida