Dag 1: Två heat, en laddad Lina leder sitt första fram tills sista tävlande, Alice Strövare, går om. Vilket kändes helt rättvist; hennes manipulationsdikt var sannerligen bättre än min Olle Ljungström…
Andra heatet vinner jag. Midsommardikten levereras vad som känns som bättre än nånsin, så det gör förstås gott för självförtroendet att det räckte.
Dag 2: Tävlingsfri och trött. Dag två brukar alltid vara segast. Håller mig på benen tack vare Affes klubbor. Tänker att det faktiskt inte gör något att denna långa skjorta inte riktigt täcker min rumpa hela tiden, som skymtar därunder i turkosa tajts. ”För i helvete, det är inte många här inne som har en så tajt röv som jag”…
Bandet som spelar har en snygg sångare. Deras musik ger dansenergi, vilket behövdes.
Dag 3: Djävulsheatet ligger sent på kvällen. Jag först ut, sen Henrik Bergkvist, Oscar Hanska, Malin Johansson och Rijal Mbamba, den lille helsingborgaren med den stora passionen i sina hiphoptexter…
Jag våndas fram och tillbaka under dagen och läser Alienjacke-dikten under vad som känns som minnesluckornas tre minuter. Då och då vaknar jag till: ”just det! Jag står och läser en dikt! Det är ju det jag gör!”
Men det går bra. Tredje plats, efter Henrik och Oskar, med en slutlig ranking på 6 poäng går jag till final och slippe slåss med poängen bland de massor av tävlande som ligger på ranking 7.
Finalen: Jag lyckades få tävlingsnerverna i schack, något jag är mycket nöjd med så här i efterhand. Körde det osäkra kortet först, en allvarlig uppbrottsdikt som jag tror på som text men alltid varit osäker på när det gäller framförande. Det visade sig dock funka med knappnåls-koncentration, hamna mitt i nuet och lev ut det jobbiga i dikten, så blir det bra. Jag hamnade mot Stubbe Wahlberg och tänkte jodå, det borde funka.
Olle Ljungström satt som den skulle, jag var tvungen att fråga efteråt förstås men jodå, folk tyckte jag hade gjort den bra. Lite extra kul med Matiss på första raden och vårt samtal kvällen innan, han jag Vilska och Josef, om just den där bröstmeningen… Jag fnissade lite inombords när jag sa det; ”för att du åtminstone skulle ta mig på brösten, det var ju allt jag önskade…”
Men det räckte inte.
Ut ur finalen for jag. Besvikelse så klart, till och med Stubbe verkade tagen och bad om ursäkt; ”jag höll ju på dig!” Jag fick en klubba av Affe och trubaduren överraskade genom att spela ”Flowers on the wall” i pausen. Och snart var det lite dansgolv längst bak med Ullis, och jag var tillbaka. Vän igen med de som bara sekunder innan varit mina fiender; de andra finalisterna…
Jag slutade alltså på en femteplats.
Vann gjorde Oscar Hanska efter viss dramatik, tvåa kom Alice Strövare.
Mer info finns på Borås Open-sidan; www.borasopen.se, klicka på ”Pressmeddelande…” för en kort återgivning. Poäng och mer info kommer väl när folket orkar.
Själv orkar jag inte gå in på mer detaljer just nu.
Nöjer mig med att tänka Sprid ordet! Ja, det var hon som kom 49a i SM…
Facebook-sida