lovisa appelkvist taggade inlägg

In: provkategori, typ dagbok

Hallå på er, bloggläsare!

Om jag nu har någon kvar, sedan jag försummat er som aldrig förr det här året.

2015 var helt klart året då bloggen fick ta stryk av att jag inte orkade splittra upp mig så mycket som jag gör. Flera gånger har jag hänvisat till mina facebooksidor, även recenserandet har det dragits ner på jämfört med tidigare. Men här kommer i alla fall ett sammandrag av år 2015, från min del av världen...

In: bok & skrivande

Innan skrivlägret i Katrineberg hade jag min egen skrivtid, under veckan i Huaröd.

Precis som tidigare år var vi ett gäng som åkte iväg (tredje året nu), alla med sina egna skrivprojekt, för att jobba fokuserat i en stuga utanför civilisationen. Det här året var vi en man kort, och det var en annan stuga, Niklas och Maries stuga i Huaröd utanför Kristianstad, istället för Magdalenas i Everöd. Men i övrigt var allt sig ganska likt.

Första dagen regnade det...

In: bok & skrivande

Flugan i lägenheten har inte heller fattat det. Att hösten är här nu. Den surrar förvirrat runt och letar värme. Går mig på nerverna, vägrar dö eller försvinna ut genom den öppna balkongdörren.

Det var extra skönt att dra till bokmässan i år och få glömma valresultatet en stund. Att fler människor i Sverige röstar rasistiskt än feministiskt. Att allt plötsligt kändes kaos...

In: filmen "Det borde finnas regler"

Det har hunnit gå någon vecka nu sen jag var med lite mer i filmen, ”min film”, som Lisa kallar det. Men i och med att det är sommar (jo, jag får skylla på det. Alla skyller på det!) har jag inte hunnit uppdatera om saken. Det kommer nu.

En ganska rolig detalj för min del den här dagen, var att vi höll till i rondellen vid Erikslust, alltså precis bredvid mitt Icajobb. Så backstage var i ett personalrum, tror det kan ha varit chefens kontor. Inget jag varit i tidigare...

In: typ dagbok

Hösten är min bästa årstid, ingen protest!

Häromdagen åkte jag och Nils ut i naturen, det vill säga typ Dalby, och gick promenad. Jag gillar Pildammsparken för all del, men det krävs lite ordentlig skog ibland, annars får jag abstinens. Det är nåt med mig och träden alltså. Jag blir lycklig.

Napparna hänger i det kända nappträdet, i bostadsområdet innan man kommer in i skogen. Den plats dit nappar färdas för att dö, när barnet gjort sig fri från det...