En fredagsmorgon som känns lugn men är allt annat än det

Så här besviken är Fredrik Reinfeldt över att inte ha fått träffa Barack Obama än.

Ibland kan jag bara känna att de lägger tyngden på lite fel saker….

Bilden tagen ur typ City eller nåt sånt som jag satt och bläddrade förstrött i, på väg nånstans.

Naiv som jag är hade jag bortsett både från det oundvikliga i att stöta samman, och det faktum att jag fortfarande dras till honom. Som att inget har förändrats.

Jag var tvungen att dra utan vidare hejdå; min buss. Då ringde han. En lättnadens suck över det. En förvåning i att han sa att vi kan höras snart igen. Jag förstår mig sällan på honom.

Det är väl så det är med människor.

En annan jag funderar över är hur mycket en människa egentligen kan tänka på sex.

Eller hur lite Lisa fattar. Hon skrapar på rutan igen och igen och igen. Vill att jag ska öppna. Jag öppnar. Det blir kallt. Efter en kvart stänger jag igen. Hon skrapar och skrapar och skrapar. Jag hatar.

Jag drömde att Ida hade en bebis. Det hela var mycket läskigt. Jag hade kommit till henne i Stockholm, vi skulle ut och festa. Men hela tiden denna bebis. Den var i vägen, tyckte jag. Den är söt, tyckte hon. Den är meningen med livet. Jag var mest rädd för mig själv när jag vaknade. Man kan inte ta en bebis och drämma den hårt i marken. Jag gjorde inte det, inte ens i drömmen. Men jag kunde lika gärna ha.

Alltid är det nån som kunde hört av sig, som inte gör det.

Detta förändras inte genom åren.

Fascinerande.

Man jobbar vidare på det där med att inte bry sig.

Och ja. Det där med Obama är ett mirakel, historia, osv. Alla skriver om det redan, jag känner mig överflödig om jag.

Ett mirakel är även det faktum att homosexuella ska få gifta sig, ”lagom till midsommar”, som de uttryckte det i denna tidning jag läste. Göran Hägglund lär även ha sagt så här om saken: ”Med vilja, fantasi och konstruktivitet borde det ha gått att hitta en gemensam linje.” Tillåt mig att spara detta i min mobil, som ytterligare en påminnelse om det redan konstaterade: människor förstår man sig inte på.

Här är en bild på mig och Malin. Det har inte så mycket med denna uppdatering i övrigt att göra. Jag har bara aldrig sett ett foto av henne och mig tillsammans. It feels good, does’nt it?