Refusering nr 1

 

 
Norstedts. Inget personligt brev. (Aldrig fått det från dem så väntade mig inte heller)
Jag skippar det fula djävulshuvudet som symbol för årets refuseringar och eftersom jag inte hittat en värdig ersättare (vad sökte jag ens på sist? …), så får det duga med foto på själva pappret, brevet, vad man nu kallar det, i sig.
 
Känner mig inte ens speciellt bitter eller nedstämd faktiskt. Halsen är sämre idag. Nu blir det Hitler.