En shoppoholics bekännelser (är jag väl inte?)

2. Man kan shoppa för att man har ångest.

3. Man kan shoppa tills man får ångest.

Idag hade jag vissa ärenden. De avhandlades. Sen flippade jag.

Det här med att flippa, det är tyvärr bland de bästa saker jag vet.

Vi pratar dekadent destruktivt beteende som hyllas just på grund av sin oförmåga att vara jordnära.

Nu HAR jag blivit mer vuxen (men även mer stadd vid ekonomi) sen gymnasiet. Det finns en grund och det finns regler i huvudet för vad som är vettigt, vad jag mår bra av och inte, och var gränserna går.

MEN… det finns också en skådespelarådra, en konstnärsdrastisk själ som vinglar gator fram i för höga skor, och som lätt dras med av ett vackert tyg här, en snygg man där och ett tjuvbloss på förbjudna cigaretter där.

Ofta handlar det om en bild om hur livet kunde se ut.

Eller alltid. Handlar det om det.

Hur livet kunde se ut, hur världen kunde se ut, hur jag kunde se ut.

Den här tröjan är Sonja Rykiel. Jag vill minnas att jag var rätt nöjd med att jag inte fann hennes kollektion för HM särskilt tilltalande. Inget must-have. Tills jag provade den här. Och såg prinsessdrömmarna ta över vardagen, våren bli en sensation av rosa och volanger, och skulle den inte dessutom passa utmärkt till mina rosa skor?

Och motstod den.

För att vid kassan finna att den var nedsatt till 150 kr.

Kört.

Den här klänningen är fantastisk.

Det är ingen subjektiv mening. Jag ser den på mig i fem år framåt, minst. Den är skön, den sitter inte åt, den är som tagen från en sommaräng på 20talet. Jag skulle kunna vara 14 samtidigt som jag är 72. I den. Jag skulle kunna ligga raklång med en smutsig dräng i brun keps bredvid mig och strävt gräs under ryggen och myror och en picknick och nån som spelar fiol, kan ni se det? Och så funkar den till vardags också.

Det började med en ask med påskkycklingar.

Såna där små ni vet, som man fick i äggen när man var liten, fast de här var i grönt, blått, lila och rosa.

Man kan säga att jag är lite inne på rosa nu. Eventuellt.

——————–

För att kompensera det här intrycket av mig som vettvillig shoppoholic utan samvete kommer nästa uppdatering att vara konstnärlig, känslig och seriös.

Jag lovar: jag är fler än en.