
Det har varit en lång och härlig sommar, känns det som. Får man skriva så, när klimatkrisen har märkts av mer än någonsin? Bränder och torka, bränder och torka. Nu tycker jag i alla fall att det känns helt okej att det är kyligare vindar på ingång. Hösten! Mer än okej faktiskt, jag älskar ju hösten. Det är något med den renare, klarare luften som får det att kännas som pånyttfödelse. Jag vill skriva, som aldrig förr!
Manuset jag skickade in i början av sommaren har fått ett svar från ett av förlagen. Ett bra svar, med många vettiga omarbetningsförslag. Jag väntar på svar från några förlag till, och precis innan jag hade fått det här svaret hade jag faktiskt redan tagit upp och börjat omarbeta ett annat manus (ja, jag har många som ligger på lut!). Var det dumt? Otacksamt, nu när det kom bra omarbetningsförslag, att jag valt att fokusera på ett helt annat manus för tillfället?
Nej.
Jag ska förklara varför. Dels behöver respons ofta landa för mig. Särskilt om den är stor och innebär rejäla förändringar. Manus mår ofta bra av att vila för att man ska få nya ögon på dem. (Givetvis hade det varit skillnad om jag fått ett ja.)
Jag hade också känt ett tag att just det här andra manuset, det jag plockat upp, att det var lite nu eller aldrig som gällde för det. Det har sin grund i verkligheten, och därför behövde jag extra mycket distans för att kunna ta in responsen det har fått genom åren. Men nu! Nu är dess tid. Det är ett speciellt manus för mig, och jag trivs väldigt bra med att jobba med det igen. Även om det är sjukt att transporteras tillbaka i tid. Bokens nutid är 2015, och dåtiden sträcker sig ännu längre tillbaka förstås… Ja, det är ett spännande projekt! Håll tummarna för att det hittar sin form den här gången, och så småningom landar någonstans och blir utgivet. (Samma sak med det andra förstås, som jag absolut inte gett upp hoppet om!)
På torsdag har jag en liten läsning, tillsammans med många andra skrivande människor, på ett antikvariat som öppnat på Mitt Möllan här i Malmö. Trisses bokbox heter det. Jag kommer att läsa lite ur min novell. Kom dit vetja! Mer info finns i kalendariet, och tänk på att du måste anmäla dig i länken på facebookeventet om du vill komma.
I dagarna har jag också bestämt att jo, det blir bokmässa för mig i år! Kommer att stå och signera novell i Kraxas monter någon gång under lördagen (den 26/9), mer exakt tid kommer upp när jag vet mer. Hoppas vi ses där!

En annan rolig grej som hänt, som jag inte vet om jag berättat om här, är att två av mina päre-dikter kom med i Arbetarskrivares antologi. Hurra! Dikterna har fått fin redigeringshjälp och antologin finns redan nu att förbeställa. Fram till den 30 augusti, så om bara några dagar, har du möjlighet att köpa den för nedsatt pris; hela 50 kr billigare! Läs mer om det här.
I höst blir det plugg. Jodå, jag har bestämt mig för att gå Författarskolan i Lund! Men, du är ju redan författare, säger kanske ni? Jo, det är jag förvisso. Men författandet, kanske mer än andra yrken, är ett yrke som alltid tycks hänga på en lös tråd. Det är enbart ditt egna strävsamma arbete framåt som håller dig fast. Sällan, om än ibland, genererar det pengar. Och den senaste tiden har jag famlat så mycket i hur jag vill att framtiden ska se ut. Att jobba på bokhandel är en dröm, jag älskar när jag får göra det. Förhoppningen är att i framtiden få en stadigare deltidstjänst där. Men det gäller inte bara pengar, det gäller också osäkerheten på själva hantverket, som jag då och då kan känna. Vad håller jag på med? Kan jag ens det här? Och då är det vissa grejer jag vet att jag kan. Och andra grejer som jag alltid har stora problem med. Och man kan ju alltid fortbilda sig! Så nu blir det detta, förhoppningsvis blir det bra. Jag ser fram emot att djupdyka i skrivhandböcker och föreläsningar, andras texter och andras respons. Så den där höstkänslan är komplett! Med anteckningsboks-inköp, schema i kalendern och beställda handböcker….






Facebook-sida