Att tämja en bångstyrig en. Eventuellt förvilda.

Redigering sa du?
Som fan!
 
 
Vindruvor är bra tilltugg.
 
 
Igår läste jag igenom. En bra grej då är att skriva upp på en liten lapp scener man kommer på som man ska testa  skriva in. Det blir roligare att sätta sig nästa dag när man redan är på gång liksom. Man vet att man VERKLIGEN är på gång när det kommer några eftersläntrare vid 7-tiden. Idag var första dagen på länge som jag kom upp innan 9 by the way. Score!
 
 
Ibland blir jag lite stissig över att jag kanske inte hinner. Ibland blir jag lite chockad över hur snabbt jag kan jobba (idag gick jag igenom 80 sidor; gjorde små och stora ändringar, strök vissa stycken samt skrev in flera nya scener). Ibland känns det pirrigt att jag kommit så pass långt med det här, att jag faktiskt vågar riva och slita i det. Idag t.ex, slängde jag en scen i papperskorgen, som jag alltid har älskat. För den behövdes inte längre! Den blev fånig där! Så det så. 
 
 
Ibland vill det sig inte riktigt och jag blir lite galen på hur dåligt jag skrivit, att jag hur jag än gör fastnar i samma jävla hjulspår, att det inte blir som jag vill; snabbare!
 
 
Ibland sliter jag mitt hår. Som en sann konstnär. Eller tjurfäktare.
 
 
Frukt är bra tänker jag. Apelsiner. Bananer. Och fyra donuts för 25 kronor!
 
 
En regel hemma hos mig är att vi inte städar i redigeringstider.
 
 
Det händer att jag går utanför dörren. Inte så långt just idag, men andra dagar kan jag gå till Pildammsparken. Det är ett bra ställe att samla tankarna på. Få lite skogsdos. Igår var jag och Kolbeinn där. Pratade om livet, gick vilse i labyrinterna. Tog en cigg i amfieteatern, dinglade med benen. Idag skrev jag in lite saker han sa i min roman. Jag gör sånt hela tiden nu, ni får passa er. Om jag känner att det behövs kommer jag att tacka er på slutet, jag lovar.