Jag och min syster var och såg vampyrfilmen ”New moon” ikväll. En vampyrfilm nästan helt utan blod. Eftersom vi varken sett film nr ett, läst böckerna eller över huvud taget är insatta i förhistorien till denna kult känner jag mig drygt tvungen att göra mig lite lustig över vissa företeelser…
Följande finns att lära:
* Du kan inte ha både vampyren och varulven, man måste välja.
* De heta killarna är de som beskyddar dig, men samtidigt kan slå dig sönder och samman när de blir arga, eller vill suga ut allt ditt blod.
* Förste bäste som inte ger dig en födelsedagspresent: mm! Honom ska jag ha!
* Har din kille för vana att jogga omkring i skogen solbränd och med ständigt bar muskulös överkropp, samt en stadig kroppstemperatur på 42 grader? Aa… beware!
I ”New moon” är vampyrerna bleka, unga, vackra, lever för evigt men kan motstå driften att suga blod om de vill. Det handlar helt enkelt inte så mycket om att döda för att hållas vid liv, utan mer om plågan i att vara odödlig om den man älskar är dödlig. Blödigt och hysteriskt romantiskt, med andra ord.
I biosalongen på Filmstaden Storgatan är publikens medelålder 16,5 och när Robert Pattinson äntrar bilden hör vi upphetsade stön från de unga tjejerna. Filmen avslutas med applåder. Det är en upplevelse, ingen ska komma och säga något annat.
Facebook-sida