Jag har ju som biprojekt att se alla ”Nightmare on Elm Street”-filmerna, men har känt att efter den tredje tog det liksom lite stopp för mig. Är nästan mer sugen på att leta fram ”Det” ur gömmorna igen. Berättelserna har ju likheter, eller hur? Det handlar om mardrömmar som blir sanna, som blir verkliga monster. En fantastisk grogrund till story, men ack så fel det kan bli med skräckfilm ibland. Ofta är det för att man inte litar till storyn utan vill dra in så mycket effekter som möjligt. Som i trean… där Freddy verkar anta de mest fantastiska kreationer. Tuggande jättelarv, stapplande skelett, allt i dålig 90talstappning. Håller ni med mig?
Vad röstar ni för?
Det här var skrämmande likt Nathalie Portman. Men det var inte hon! Sjukt besviken, efter att ha suttit en evighet för att slutligen para ihop ansiktet med rätt skådis… Däremot syns en ung Patricia Arquette och fine Lawrence Fishburn.
Däremot, en spännande grej rent filmhistoriskt: i Elm Street 3 finns embryon som stulits till senare alster, där med bättre resulttat. Den lilla trehjulingen från ingenstans till exempel, röd och skrämmande, känner ni inte igen den från ”Saw”?
Och vem var det som drogs in i teven? Eller nej, hon kom ju ut… ”The Ring”!
En scen jag genuint gillar, eller ogillar eller vad man ska säga, den funkade rent skräckmässigt, är den där killen får sina armar och fötter uppsprättade av Freddy, som sedan drar upp honom ur sängen och rör honom framåt genom att dra i trådarna ur hans kropp, blodiga scener, stapplande framåt som en marionettdocka.
Jaha. Nu lät det ett sugande ljud från min toalett här… Kanske inte ”Det” härnäst ändå…
Facebook-sida