1. Hur är läget?
Ganska bra faktiskt. Jag kom hem från Sankt Petersburg i förrgår där jag har varit och semestrat med familjen. Bland annat besökte jag Hermitaget, ryska museet, Dostojevskijs lägenhet (som numera också är ett museum) och ett fantastiskt badhus. Nu när jag är hemma igen känner jag mig verkligen inspirerad att skriva, något jag har längtat efter hela våren.
2. Är det inte jobbigt att skriva när det är så varmt ute, vill man inte hellre bada?
Värme och badväder är ingenting i jämförelse med universitetsstudier. Jag skrev precis klart min kandidatuppsats i engelsk litteraturvetenskap och den tog all min tid och energi i flera månader. Under den perioden klarade jag varken av att skriva eller läsa något annat än skolrelaterade texter, så jag är hemskt lättad nu när det är över. Bada, det gör man ju inte en hel dag, så jag kan inte känna att mitt skrivande är särskilt hotat just nu. Dessutom är jag ledig!
3. Hur ser din arbetsprocess ut?
När jag skriver poesi brukar det mest gå till så att jag får en idé som jag sen låter växa till sig under en period (hur lång period varierar) och sen skriver jag ner den. Det brukar gå ganska snabbt, det som tar tid är att få idéerna. När jag skriver prosa planerar jag väldigt mycket. Jag gillar att skissa upp en berättelse, göra synopsis, skapa karaktärer och tänka ut hur jag ska lägga upp texten. Jag är mycket för att skriva ickekronologiskt och fascineras av författare som verkligen kan göra det på ett snyggt sätt.
4. Vilken bok läste du senast och vad tyckte du om den?
Just nu läser jag Monika Fagerholms ”Glitterscenen” från 2009. Jag tycker väldigt mycket om hennes böcker och hennes sätt att skriva – jag blir alltid jätteinspirerad när jag läser henne. Den senast utlästa boken var Per Johanssons ”Cancersurfare” från 2010. Den var bra, men jag gillade hans debutroman ”Göteborg i päls” ännu mer. Nästa bok blir förmodligen Pasternaks ”Doktor Zjivago” eller Dostojevskijs ”Bröderna Karamazov” – de ligger här på bordet och väntar och måste ju verkligen läsas nu när jag har varit i Ryssland och allt.
5. Var befinner du dig helst när du skriver?
Det är faktiskt inte så noga. Jag gillar att sitta på bibliotek, men oftast skriver jag hemma eftersom det är lite av ett projekt att ta sig iväg dit. Caféer är okej om de inte är för högljudda. Jag vill ha det någorlunda lugnt omkring när jag skriver, att ha musik eller TV i bakgrunden är mest ett störningsmoment.
6. Har du någon favoritförfattare och varför just den?
Jag gillar som sagt Monika Fagerholm väldigt mycket. Jag får känslan av hur hon liksom väver in mig i ett sammanhang som bara blir större och större ju längre jag kommer i boken. Hon är verkligen skicklig när det kommer till att skriva ickekronologiskt och att varva fantasi och verklighet inom romanens fiktiva värld. P O Enquist gillar jag också mycket, av samma anledningar. Det känns som om man utgår från en sorts kärna som vidgas under läsningens gång. Sen finns det massvis av stora författare som jag bara läst en bok av, som jag tyckt varit fantastisk, men som jag verkligen behöver läsa mer av för att kunna uttala mig närmare om.
7. Du målar en del också, har jag sett. Vad är det bästa med skrivandet, och vad är det bästa med målandet?
Det bästa med skrivandet är att jag får utlopp för en massa tankar, känslor och idéer. Man kan avreagera sig, man kan resonera över saker man funderat på länge och man kan återuppleva delar av sitt liv genom att berätta om dem. Det bästa med måleriet är att det är så avkopplande. När jag pluggar är det mycket lättare att måla än att skriva, eftersom all skrivenergi går åt till skolan.
8. Vad håller du på med för projekt just nu?
Jag håller på med ett manus till en roman där huvudtemat är förebilder och jakten på bekräftelse. Om hur personer och sammanhang kan forma hela ens sätt att vara, tänka och bygga upp sin identitet. Nu när min diktsamling ”Det här är ett CV” äntligen är släppt känns det kul att kunna fokusera på prosan ett tag, sen om det verkligen blir något bra av det, ja det återstår ju att se …
9. Du skrev en hel diktsamling om att du hade cancer, ”Skicka osten, jag har faktiskt cancer”. Vad har du fått för reaktioner på den? Kan man skämta om cancer?
Kanske är titeln lite missvisande, för boken som helhet handlar faktiskt väldigt lite om cancer. Bara en text (den sista) beskriver min tid på hematologen 2007-2008, resten är texter som jag läst i olika poetry slam-tävlingar och som är väldigt oberoende av varandra. Men beträffande cancertexten har jag nog fått nästan uteslutande positiva reaktioner. Folk i allmänhet verkar uppskatta svart humor och att skämta om att man har haft cancer tillhör ju definitivt den kategorin. Jag tycker att det är helt okej att skämta om sina sjukdomar, eftersom det kan bidra till att man slutar skämmas för dem.
10. Du har uppträtt mycket som estradpoet genom åren, även tävlat i poetry slam. Vad är det som är så roligt med att läsa dikter från scen?
Facebook-sida