Lilla sommarintervjun: Nils Markus Karlsson

Nils Markus Karlsson, född 1974 i Veddige, Halland, är dramatiker och kulturjournalist. Jobbar på Radiosporten och Tapetorama. Kortpjäsen ”Gropen” spelades på Teater Terrier och återfinns sedan 2008 som hörspel på Teatr Weimars radiowy.se. ”Gropen” var också del av Teaterns dag 2011. Enaktaren ”Plats” skrevs för Teater Fortuna och sattes upp på Inkonst i Malmö 2010. Markus har även skrivit längre reportage för fotbollsmagasinet Offside.
För några år sen var jag på fest i en fantastiskt vacker paradvåning som hette Wienska palatset. Där träffade jag Markus. Sen har jag sett hans pjäs ”Plats” som spelades på Inkonst.

1. Hur är läget?

Lökigt.

2. Är det inte jobbigt att skriva när det är så varmt ute, vill man inte hellre bada?

Det är alltid jobbigt att skriva, nästan. Vädret spelar ingen större roll för mig. Jag gillar alla väder och årstider och de präglar skrivandet på olika sätt. Det gillar jag också.

3. Hur ser din arbetsprocess ut?

Ja du, jag försöker skriva varje dag. När jag i långa perioder lyckas med det blir skrivandet också som bäst. Då är övriga livet bara som något man besöker, sticker upp huvudet i, men fötterna, låren och magen är hela tiden i det tänkande tjocka livet som formulerar sig själv till ord.

4. Vilken bok läste du senast och vad tyckte du om den?

”Den helige Franciskus av Assisi” av dansken Johannes Jörgensen (kan du lägga in ett danskt ö så gör det!). Den handlar alltså om ordensgrundaren Frans. Helt otrolig historia. Det är så märkligt och roligt detta, att gamla kyrkogubbar och -gummor var riktiga rebeller. Frans är den hårdaste efter Jesus men hans orden korrumperades rätt snabbt av folk som inte var lika kompromisslösa som honom. Jag vill tillägga här att jag inte alls är troende och att det därför var en spännande utmaning att läsa något som hjärnan knappt klarar av att förstå. Nu har jag börjat med Sara Tuss Efriks debut.

5. Var befinner du dig helst när du skriver?

Jag befinner mig helst runt midnatt, hemma vid mitt skrivbord. Men jag går alltid omkring med lappar och penna, alltid. Ibland måste jag stanna och skriva ner nåt smart.

6. Har du någon favoritförfattare och varför just den?

Jag är rätt klassisk. Dostojevskij är en mästare, en mästare! Ekelöf är den som för alltid kommer betyda mest för mig tror jag. En sentida förälskelse är Clarice Lispector. Hon kräver väldigt mycket emellanåt. ”Passionen enligt G.H.”- helt fantastisk. Jag kan börja gråta när jag läser henne för att hon är så smart och smart. Jag gillar också elaka författare, som Baudelaire.

7. Du var med och startade sidan kulturkritik.se. Vad är er målsättning?

Tja, från början var det att skriva bra och rejält om saker som vi gillar eftersom det är så sällsynt att någon tar litteratur och teater på fullt allvar. I dagstidningar är det undantag och dessvärre har jag mer och mer fått syn på att de har en skadlig inverkan på konstlivet eftersom så många ändå ser upp till dem och vill ha deras uppmärksamhet. Om en konstnär är verkligt seriös så blir hon nästan alltid nedsablad eller förbigången i dagsmedia. De klarar inte att hantera det. Därför har vår inriktning fått en tyngdpunkt på mediakritik som är rätt bitsk.

Om man läser vårt manifest som finns på sidan får man en rätt bra bild av våra utgångspunkter tror jag. Det avslutas med:

”Att läsa eller ta del av ett konstverk tar tid i anspråk, det är tidsfördriv och som sådant konkurrerar det med en mängd mänskliga aktiviteter vare sig det är sex, blöjbyte eller politisk aktivism. Vår kritik utgår från att varje verk skrivs över en avgrund av meningslöshet men med en grad av angelägenhet som gör dem till väsentliga tidsfördriv.”

8.Vad håller du på med för projekt just nu?

Sen flera år skriver jag på ett mastodontverk. I våras avslutade jag en barnpjäs som jag hoppas att nån ska vilja sätta upp.

9. Vad tyckte du om Knausgårds ”Min kamp”-serie?

Jag har ej läst men det verkar rätt härligt. Men jag blir lite misstänksam när något slår så stort. Jag träffade honom på en fest i Malmö innan hela skiten briserade. Han verkade fin tyckte jag.

10. Du skriver även dramatik. Vad är det som tilltalar med det formatet?

Eftersom inga förlag förstår min storhet så är det skönt att få ut något som blir något. Jag har tittat väldigt mycket på experimentell teater de senaste fem-sex åren och blivit rätt fast. Det som är unikt är så klart människovarelserna som man har där framför sig i nuet, och den delade tiden. Men i allmänhet väljer jag sällan genre utan den blir till under skrivandet. Det som måste sägas kommer först, därefter utmejslas en form som tidigare inte existerade. Jag ansluter mig sällan till en form, jag planerar inte, det verkar så tradigt och begränsande. Man får inte veta vad man gör, det är min paroll.

Som sagt: Markus skriver regelbundet här.