Jag har blivit lite dålig på att uppdatera min blogg nu för tiden. Oftast handlar allt om samma sak också; det är antingen mitt egna skrivande, eller recensioner jag skrivit för dagensbok. Tycker ni det är trist?
Jag ska fundera över om jag bryr mig om vilket ni svarar.
Här kommer hur som helst en nyårskrönika. Den är osedvanligt rörig, som sig bör, det handlar både om vad som hänt i världen och vad som hänt för mig. Hoppas ni får någon behållning av den.
- Jag fick ingen bok publicerad. Detta tyckte jag var väldigt jobbigt rätt ofta. Just nu tycker jag det är väldigt bra. Saker jag lärde mig av det: Min arbetsprocess är lång och jag blir klar många, många, många ggr innan skiten är publicerbar. Det finns fler förlag än ett. Vägen dit är målet, som mamma så käckt brukade säga. Om det inte är kul att skriva och redigera kan du lika gärna skita i det nu.
Detta betyder ju för övrigt inte att jag inte skrivit något. Jävlar i min lilla låda vad det producerats! Jag räknar till en, två, tre romaner plus en liten diktsamling. Vilka ni kommer att få läsa i framtiden förtäljer inte riktigt historien…
- Psykisk och fysisk ohälsa, jajamen, had it all! Utan att gå in på närmare detaljer har jag lärt mig mer om min kropp än jag visste tidigare, och definitivt mer om psyket. Och just nu är läget hyfsat stabilt, vad jag vet är jag inte döende.
- En fin händelse var när vi var på Österlen och skrev. Jag rekommenderar alla som skriver att gadda ihop sig i små grupper med vänner som också skriver. Räkna med att det dricks en del. Men ge också varandra arbetsro. Vi körde gemensam middag på kvällen och tio varje kväll var det uppläsning för den som ville, med rökig whiskey vid sidan av. Resten av dagen fri lek. Det var, faktiskt, både effektivt, innerligt och roligt.
- Jag såg alla säsongerna av ”Dexter”, serien om seriemördaren, inom loppet av kanske två månader ungefär. Det var en hjärtlig bekantskap att göra, speciellt förtjust blev jag i systern, Debra Morgan. Det är fint att se serier så intensivt, tillsammans med min prydnadspingvin Åke känns det som att jag därigenom fått en hel drös nya vänner. Sista avsnittet var dock en riktig besvikelse.
- Kärleken, den kärleken… Först blev det bra, sen blev det dåligt, sen blev det bra, sen blev det dåligt. Sen tog det slut. Och sen började det om igen.
Och nu tror jag faktiskt att allt är bra.
- Jag gjorde slut på ett bra sätt. Alltså en liten relation, som aldrig blev en relation, en sån där riktigt sugig grej där man blir mer förälskad än den andre, och hen bara drar sig undan och allt är egentligen skit, men man håller skenet uppe, för hen vill ju ses, även om hen aldrig är den som föreslår det, och hen är ju trevlig att vara med, ligga med, även om hen alltid drar sig undan när man börjar prata känslor eller ens vill fingra på hen i soffan; ja, ni fattar. Ett sånt där outhärdligt skit som kan dras ut på i evinnerlighet. Det gjorde det inte den här gången. Det drogs ut ca tre månader. Sen skrev jag i ett mess att hen inte behövde svara på det där andra messet jag skickat för några dagar sen, och som jag nu lekte leken ”jag bryr mig väl inte om när du svarar på det” med, i själva verket kunde hen faktiskt strunta i att höra av sig till mig NÅGONSIN MER. Jo, jag sa det! NÅGONSIN MER!
Vi träffades för ett tag sen på en tillställning och sa hej och så, och no hard feelings nu längre men det var skönt att jag äntligen kunde göra något ordentligt.
- Litterära kärlekshistorien med Stephen King. Det var en skräckbölja där i somras. Ja, jag har ett beroende. Jag kallar det mitt guilty pleasure. Det är underbart. I vår kommer uppföljaren till ”The shining”, visste ni det? Först måste jag förstås våga läsa ”The shining”, eller ”Varsel”, som den heter på svenska. Och i julklapp fick jag ”Under kupolen”…
- I Sverige skrev Jonas Hassen Khemiri ett öppet brev till Beatrice Ask angående Reva. Sen gick det lite inflation i öppna brev. Men bra med folk som engagerar sig och får med andra! Det har varit mycket sånt i år, och mycket har handlat om antirasismen. Inför stundande val bådar det gott.
- På tal om rasism, så började Sverigedemokraterna utesluta egna medlemmar av partiet för att de hade för extrema åsikter. Det var roligt, tyckte jag, och tänkte Nu finns det väl knappt några kvar, detta är början på undergången för partiet! Det tror jag att det är också, men lite långsamt går det allt.
- Antologin ”Ingens mamma” kom, och det känns lite banbrytande. Debatten gick hög, får du som kvinna verkligen välja bort barn? Är det comme il faut? Nja, visade det sig. Eller kanske snarare nej? Läs boken och få annat perspektiv av saken än den vi ständigt möts av överallt: att barn är meningen med livet.
- Pussy Riot blev friade. Pga att Putin behövde lite bra ljus på sig inför OS, men ändå. Dåligt ljus på sig har Ryssland annars varit experter på att få detta år. Homosexuella tycks vara det stora hotet mot allt. Varför är väldigt oklart. Jag blir ledsen.
- Irak och USA pratar med varandra för första gången på 35 år. Och Syrien ska avveckla alla sina kemiska vapen.
- Nelson Mandela dog.
- Med Lovisa, Louise, Josef och massa fler anordnade vi i Ord På Scen SM i poetry slam 2013 i Malmö! Det blev inga skandaler, bara succéer. Ungefär. Och Nino Mick som vann var bäst, enligt mig. Framför allt var det roligt att få vara med om att hålla i ett så stort arrangemang, även om jag inte är sugen på att göra det fler gånger…
- Kända kvinnor gick ut i teves ”Uppdrag granskning” med de hatbrev de får ta emot för sitt jobb, främst från män. Läs ”hot-brev”. Maria Sveland kom ut med boken ”Hatet”. All uppmärksamhet kring detta är gott.
- ”438 dagar” kom ut, boken om Martin Schibbeys och Johan Perssons tid i fängelse. Jag köpte den inte på bokmässan, eftersom jag aldrig orkade stå i kö.
- Däremot hade jag bra möte med den här mannen på bokmässan…
- Förorten brinner! I Husby satte folk eld på bilar och vi började äntligen kunna prata om klass. Eller?
- Tyfon över Filippinerna, värst i modern tid.
- Snowden avslöjade hemligheter om FRA. Alla makthavare skyllde som vanligt ifrån sig. Inte desto mindre en hjälte som uppoffrar sin egen säkerhet för att sanningen ska komma fram.
- Hästköttet. Kontenta av det: folk är väldigt rädda för att äta kött de inte vet vad det innehåller. Hur djuren behandlats innan de dog är inte lika viktigt.
- Upprättelse: Sture Bergwall. Rättsskandal?
- Folk flyr från Syriens krig men kommer inte fram. Lampedoza. EU ska göra det lättare att ta sig fram över havet.
- På höstkanten tävlade jag i poetry slam igen, för första gången på flera år. Kvalade vidare! Still got it, tydligen. Vi får se hur det går i finalen i vår…
- Skolor i Sverige stänger igen. Friskolor som inte går runt stänger mitt i terminen. Smällen kommer när John Bauer-koncernen går i graven. Är detta välfärd? Ska människor behöva kolla upp skolans finanser innan de söker sig dit?
- Anders Borg klippte av sig håret. Jag bestämde mig å min sida att låta det växa ut och färga tillbaka till min vanliga färg. Inget mer rosa.
- Stefan Löfvén sa nej till fortsatt blockpolitik och fick hurra från mig, kritiska frågor från ett medielandskap som nu vant sig så pass mycket vid Moderaternas lilla påhitt, att de inte kommer sig för att kritisera det istället. Väljarna vet vad de får om de röstar på socialdemokraterna; de får socialdemokraterna. Det är den största logik vi kan begära.
- Jag fick intervjua Bodil Malmsten via mail! Det kändes fräckt. De säger att hon är svårintervjuad. Jag tyckte hon var cool. Dissade någon av mina frågor helt, och kunde verkligen konsten att svara på andra frågor än de jag ställde.
- I somras intervjuade jag alla möjliga författare och skrivande människor på min blogg, under namnet ”Lilla sommarintervjun”. Det blev väldigt omtyckt. Matiss Silins snodde konceptet rakt av och Mårten Melin tyckte jag kunde göra en bok av det.
- I höst har jag haft ledigt och bara skrivit. Utvärdering av det: Det var skönt för hjärnan att inte ha så mycket samtidigt. Jag hade tid över för det psykiska måendet, för människor i min närhet, och för kvällar i ensamhet med kontemplation eller vad man nu tjusigt säger. Ni vet, reflektera över livet och fortbilda sig. Och så var det skönt att slippa julhandeln som börjar i oktober… Jul var kul i år. Resultatmässigt: jobbet blev nog mer fokuserat än tidigare? Svårt att säga. Men jo, kanske.
- Och så en liten tramspunkt till sist: mitt bästa klädinköp i år:
foto: Lovisa Appelkvist.
- Användes så mycket att jag i början av hösten kände mig tvungen att köpa den här, för att uppnå en viss variation:
* Just det: jag har hestskollat en hel del Top Model i år också. Kanske märks…
Nu är det gott nytt år på er alla! Må 2014 båda gott…
Facebook-sida