Decemberkänslan

Vi har gått in i december. Nyligen, men ändå; vad tiden går snabbt!

Jag jobbar som bäst på att bli klar med min roman. Vid sidan av även en diktsamling, men den får puttra på och just nu lite grann vänta på sin tid. Kan inte splittra upp min hjärna alltför mycket. Och romanen tar så mycket plats att den till och med arbetas på i sömnen! Eller vad tycker ni annars om att jag vaknade i tidiga morgontimmar med en tydlig idé till hur vi kan trissa upp spänningen ytterligare, och dessutom få till ett bra slut.

Det jag skriver på är en roman som vecklat ut sig och blivit stor. Den är en klassisk utvecklingsroman, men den har också kommit att bli något av en spänningsroman. Otippat? Egentligen inte. Tänker jag när jag ser de cliffhangers jag så gärna får till.

Man hade kunnat tänka sig fina bilder av julpynt nu, men det har inte kommit upp något sådant än i det Arvidsson-Jonassonska hemmet. Kanske sker det ikväll. Eller nån annan kväll snart. Här är tills vidare en bild på ängeln som alltid hänger vid min dator när jag skriver.

Ikväll skulle jag egentligen dragit på julmingel för författarcentrum Syd. Men man blir fan för trött av att skriva! Och få plats med allt som jag vill ha plats med i min dag. Och nu är det kolmörkt ute och jag vill bara hänga med min kille, och efter maten sitta uppkrupen i soffan och läsa. Jag läser utvandrarsviten, äntligen!, som ju var det här årets nyårslöfte. Och vet ni vad? Den är fantastisk! Inte alls svårläst och trög, utan helt underbar. Jag är på tredje delen nu, ”Nybyggarna”, i vilken Karl-Oskar och Kristina har skapat sig ett nytt liv i Minnesota och försöker skapa sig ett community, som man säger over there.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.