Loppis!

Det är inne med loppis nu för tiden. Och second hand. Runt knuten har jag inte mindre än tre butiker som säljer och tar emot gammalt (rätt ofta från mig också, när jag får mina ryck och rensar ut). Men loppisar brukar jag bara besöka en, och inte varje år, men helst om det går. Mäsinge-loppisen. I semestertider (även om jag knappt haft nån ledig tid alls denna sommar egentligen) är jag sen med uppdateringarna, och detta skriver jag först en månad efter att den faktiska loppisen varit...

Läs mer

Flätor

Det är kul, det här med att plötsligt ha en massa hår på huvudet!

Igår var jag förkyld och tog igen mig på soffan framför Star Wars-filmerna. Queen Amidala har hela tiden jävligt snygga frisyrer.

 

 

Jag kom på mig med att sakna mina dreads, när jag såg på den gröna jedin (alltså inte Yoda) i de nya filmerna, som ser ut ungefär som dreads i huvudet.

 

Så jag började fläta…

Inte lika tjusigt som Queen Amidala har förstås. Och inte dreads. Men idag blev det så här...

Läs mer

Intervju med Mia, Mirjam och Karl…

… eller som de heter i verkligheten, då:

201407211942

Anna  Hägglin (14 år), Lo Salmson (15 år) och Ludvig Jonathan Särnklint (16 år).

Jag åker till en slätt i utkanten av stan, där vid en liten klubbstuga sitter teamet och väntar på lunchen, som idag hämtas från ett matställe i Västra hamnen. Det är mycket som ska roddas med när det görs film. På trappan till den lilla stugan har Lo gosat in sig i en av de blå-vit-mönstrade morgonrockar som jag alltid tycks se dem i...

Läs mer

Jag som brud

Det har hunnit gå någon vecka nu sen jag var med lite mer i filmen, ”min film”, som Lisa kallar det. Men i och med att det är sommar (jo, jag får skylla på det. Alla skyller på det!) har jag inte hunnit uppdatera om saken. Det kommer nu.

IMG_7146

 

En ganska rolig detalj för min del den här dagen, var att vi höll till i rondellen vid Erikslust, alltså precis bredvid mitt Icajobb. Så backstage var i ett personalrum, tror det kan ha varit chefens kontor. Inget jag varit i tidigare...

Läs mer

Välkommen till Pepes Bodega

Till Pepes Bodega finns det två köer.

En för vanligt folk, och en för folk som är något annat. Jag och min kusin står i den för vanligt folk. Jag sneglar mot den där andra kön, som genskjuter vår. De står också ute i regnet, på det görs ingen skillnad. Även rika människor med rätta efternamnen blir dyblöta om de inte har paraply ikväll. Ser jag någon kändis? Nej, jag ser ingen kändis...

Läs mer