Idag hänvisar jag till DNs ledare om svenskarnas något schizofrena förhållande till matindustrin. Det verkar vara svårt att välja vad man ska köpa? Svenska folket får idel upplysningar om hur det ser ut bakom kulisserna, men väljer alltjämt att bete sig som förvirrade får. Man har även mage att klaga på sin situation genom att hävda att märkningen borde bli bättre, när det enda man i själva verket bryr sig om är priset.
Slutkontenta som svider: man vill inte äta korv, men man äter korv.
Undersökningen publicerades igår och idag kommer ledaren, där det återigen konstateras: svenskar är ett folk som tycker om att klaga, när det i själva verket sällan är synd om oss.
Eller?
Läs själv och säg om any bells are ringing, eller om du kanske tillhör fåren…
Facebook-sida