Hallå alla ni kukar av flaschback.org, med era tankar om att damfotboll är så mycket sämre än herrfotboll, att kvinnan förstör sina välsvarvade ben i denna idrott och framför allt är skapta till att föda barn (”och det har ju gått bra i hundratusen år så varför ska vi sluta med det?”); igår vann Sverige brons.
Kommer ni ihåg 1994? När Sveriges herrlandslag gjorde det samma. Och vi hade en nationalyra värd namnet, med hiten av Sveriges tre hetaste manliga musiker just då; ”… vill ni följa med oss västerut?”
Var fan är den yran nu?
Varför ska kvinnlig fotboll vara något som ständigt ifrågasätts. Så fort en match förloras är könet det som kommer på skam. Vi skulle aldrig ifrågasätta om män verkligen ska ägna sig åt matlagning så fort det går dåligt för någon kock i en internationell tävling, för att dra ett exempel som jag tycker är passande. För är det inte det allt handlar om? Kvinnorna ska inte komma här och komma, det här är vår sport; manligt territorium. Vad är det för satans värderingar som finns kvar?
Expressen slog upp häromdagen att kvinnorna får en spottstyver betalt jämfört med herrarna. Jag citerar: ”Inför herrarnas senaste mästerskap, EM 2008, fick spelarna 250 000 kronor när de blev uttagna i truppen. Att gå vidare från gruppen hade gett varje spelare hela 850 000 kronor. Ett guld ytterligare 600 000. Alltså sammanlagt 1,7 miljoner kronor om herrarna hade tagit sig hela vägen. Att jämföras med årets VM-damer som har en bonustrappa under mästerskapet och som mest kan tjäna 200 000 kronor – men då krävs guld. Bonusen för att ha kommit med i VM-truppen är en tiondel av den summan, 20 000 kronor. Sedan tillkommer för damlandslaget ett dagstraktamente på 180 kronor. Då är dock avdrag för mat redan gjort.
(…)
– Vi lägger ner minst lika mycket arbete som herrarna och vi är värda bättre förutsättningar. Så vi spelare måste jobba för det, och ansvaret ligger hos oss själva att vi för vår talan och inte sitter tysta och är nöjda med det vi har.”
Jag håller med, förutom att det inte är enbart upp till damerna själva att få sin lön höjd. Det kan det ju omöjligt vara! Här behövs en omvärdering över huvud taget. Jag läste om peppen inför matchen mot Japan, och såg sedan matchen på en pub tillsammans med en kompis. I nästa dags Aftonbladet läste jag ett argt inlägg från en man som gjorde det samma. ”Såg matchen på en bar i Belgien, insisterade på att vi skulle se vm i damfotboll, o skämdes byxorna av mig.. Gästerna påstod att svenska målvakten var japansk. Folk stod o storknade av skratt, mot svenskorna.” /signaturen ”i am”
Så fort det går dåligt öses det galla över damfotboll i stort. Det är grottbjörnens folk som har tagit sig ut ur sina hålor och nu sitter och kräks galla över vad de ser som ett dåligt fenomen i vår samtid. Skulle det gå till så här var gång ett herrlandslag förlorar en match och gör bort sig så katastrofalt att jag faktiskt har slutat tycka det är roligt att titta när landslaget spelar (ja, det har gått så långt!), då skulle herrfotboll varit nerlagd för länge sen.
Men varför skulle någon få för sig att klaga på könet, när det gäller något en man gör? Utöver möjligen att vara pappaledig då…
Kommentaren som lyser upp i mörkret: ”Fascinerande att se så många urpuckon döma ut damidrott… Åtminstone har vi ett fotbollslandslag i VM, vilket är mer än klantherrarna fixat. Kryp in i grottan igen.” / signaturen ”umebox”
1994 hade Sverige med ett herrlandslag i VM i USA. Med en ordentlig tur i lottningen mötte Sverige på hyfsat motstånd, men inte så starkt som damerna i år gjorde. Herrarna spelade mot Kamerun, Ryssland och Brasilien, där man förstås inte klådde Brasilien (även om lika var en bedrift). Man mötte sedan Saudiarabien i åttondedelsfinalen, Rumänien i kvartsfinalen, Brasilien slog ut i semi och slutligen bronsmatch mot Bulgarien. Jag är inte expert på fotboll, vilket jag antar att ni kukar, oinsatta i så mycket annat, förmodligen är. Men jag vet att damernas motståndare i gruppspelet var högre rankade än herrarnas var 1994. Det var alltså en större bedrift att ta bronset.
Ändå är det ödsligt när jag googlar. Vad händer med rapporteringen? Söker på ”sverige vm 2011” och förväntar mig en stormvind men får en övergiven liten suck. Först fjärde sökresultatet handlar över huvud taget om damfotboll.
Alla ni motståndare av damfotboll: finns det någon tanke från er sida på prioriteringarna som görs? Där herrarna får ett pådrag som inte är av denna värld, medan damerna redan från början slåss mot låga förväntningar. Och för er som undrande inte vet vilket förakt jag pratar om, så tänker jag gladeligen citera helvetet i vår cyberspace, som flitigt dyker upp vad fan du än googlar på; flaschback.org. Grottmännens heliga tillflyktsort. Utsatt för alldeles för lite reflektion och kritik.
”Vad är er åsikt om damfotboll?? Här är min.
Kvinnans kropp är optimerad för barnafödande och enklare hushållssysslor. Så har det varit sedan urminnes tider och det har alltid fungerat bra. Häromdagen gick jag så förbi en fotbollsplan, där en fotbollsmatch var i full gång. Sportintresserad som jag är, styrde jag stegen dit. Jag hann uppfatta att spelet var oorganiserat och taffligt och när jag kom närmare förstod jag varför. Det var två damlag som möttes.
Jag älskar fotboll och går på mängder av matcher när det är säsong. Jag är en äkta fotbolls-konnässör. När det gäller damfotboll är däremot intresset noll från min sida. Jag tycker helt enkelt inte att kvinnor ska spela fotboll. För det första är de usla på att göra det, de skulle få stryk av vilket pojklag som helst. För det andra är deras ömtåliga kroppar inte anpassade för den hårda idrott fotboll faktiskt är.
En kvinna ska ha långa, smäckra ben och kurvig figur. Deras kroppar utsätts för stora påfrestningar när de tränar och spelar fotboll, vilket sliter på och förändrar kroppen. Välsvarvade ben blir till stabbiga muskelpaket och överkroppen får oproportionellt mycket muskler och noll kvinnliga former. Sedan minskar också bystmåttet, vilket är särdeles allvarligt, då en riktig kvinna ska ha en rejäl byst.
Kort och gott: Kvinnor bör ej uppmuntras att spela fotboll. Vill de prompt utöva idrott, finns en rad lämpligare sporter. Varför inte konståkning, gymnastik eller simhopp? Bra och fostrande sporter, vilka låter kvinnorna behålla och underhålla sina kroppar på ett sunt och riktigt sätt.
Slutsatsen blir ja till idrottande kvinnor, men nej tack till maskuliniserade biffar som stångas på fotbollsplanen.”
Eller vad sägs om den här?
”Kollade lite på damfotboll idag när jag klicka runt bland kanalerna. Det var inte så jätte kul att se på direkt.. Jag funderade på hur man kunde göra sporten mer intressant att följa och kom fram till att lite regeländringar inte skulle skada..
Varje dam lag skulle få ha med en man i laget. Dvs 10 damer och 1 man på plan. Så skulle Sveriges damlag möta Englands så hade man fått se Zlatan Och Rooney på plan,. För att det inte ska bli orättvist så åker killarna ut på ett gult kort. I sådant fall så får laget som förlorar killen en till dam in på plan som börjar med gult kort..
Vad tror ni , kan detta vara nått?”
Som får svaret ”Varför skulle Zlatan vilja spela med damlandslaget?”
Så många försökte och försvann, men vi har bevisat att vi kan, och vi har allt att vinna.
För i varje hus och lägenhet, sitter det människor som vet, att vi har allt att vinna.
Facebook-sida