I en vecka var jag på fri fot. Utöver att skägget växte, som de sjunger i Navid och Gudarnas sång, var det liknande sits. Jag var inte på flykt undan polisen, jag var på flykt undan min hyresvärd. Mannen med hatten, vars kvinna kom på besök.
Mannen med hatten, som nu har föreslagit att en tjej till ska få bo i lägenheten i höst, eftersom han tycker det är jobbigt att komma hem och hitta nån ny, om nu jag skulle flytta ut. För att jag har satt upp mig i bostadskö. Alla som någon gång har sökt lägenhet i Malmö vet hur svårt det är att hitta något, och min våta dröm om lägenheten för mig själv började upplösas i kanterna… MEN… jag pratade med honom om detta innan min morgoncigg. Det vill säga jag var i mina sinnens fullständigt ilska närvaro. Det vill säga jag sa nej. Han sa Sova på saken? Jag sa okej. Men jag tycker nog att jag har gjort tillräckligt to please for a long time. Det är helt enkelt no more miss nice Lina. Löften om sänkt hyra till trots. Mitt letande efter nytt boende ska helt enkelt få fortlöpa i sin egen takt den här gången. I hopp om att hitta drömboendet i Malmö.
Men det var inte det jag skulle skriva om nu.
Nu skulle det handla om veckan i en väska. Och bilderna på de olika övernattningsplatserna.
Veckan började och slutade hos Lovisa. Poesisnack, sexsnack, filmtittande rosé och röka på balkongen.
En natt sov jag hos Anne. Och hennes söte hund Ceasar. Som man kan bli biten av utan att det gör ont, eftersom hans tänder är helt trubbiga. Anne och jag såg ”Inception” med ytterligare en kompis från jobbet, Sofie. Mycket bra film.
Och så hem till barndomshemmet! Sommarstugan med en glad sommargäst i var vrå. Jag tajmade Susanne och Mattias semesterveckor, och Otto och Stina hade växt rejält sen förra året. Stina var gärna i mina hasor, så henne lyckades jag fånga på foto. Här ritar hon med mig och Hanna.
Och Rebeckas busfrö Milton. Här mötte jag honom i trappan, lycklig innan någon hunnit hämta honom.
Tillbaka hos Lovisa började nedräkningen till min riktiga semestervecka. På fri fot i Karlstad och Stockholm. Men det är en annan historia.
Facebook-sida