Lite pengar har rasat in och man kan unna sig nödvändiga prylar som handkräm.
Egentligen kostar den bara tretti spänn på Apoteket. (För vi ska inte lura oss i onödan att jag har råd med Body shop)
Lite lagom trashigt att inse att man kunde unnat sig det istället för ett extra glas vin på Kafé de luxe. Men det verkade som att det senare var mer nödvändigt. Jag har tillfälligt glömt bort hur man tar hand om sig? Ser det som en mellanperiod. Rätt trevlig sådan, förvisso. Men folk verkar tro att jag ska vara helt normal. Som vanligt. Jag tycker deras liv är tråkiga, men säg inget.
Nja, fast ganska mysigt har vi det; jag och mig själv.
Idag köpte vi kaffe. Å va roligt det kommer bli, tänkte jag när jag plockade ner Icas ekologiska snabbvariant från hyllan. Jag är tillbaka. I landet Ensamhet, här, där vi bryr oss om saker som snabbkaffe. Övar dikter som om ingen hör, cyklar genom stan som om ingen någonsin ska tro att de kan stå i vägen. Skrattar lite åt mig själv när jag betalar med kort på Apoteket och det istället för en massa pilar (som jag inte brukar fatta trots att det hela är mycket logiskt), står ”Andra sidan” som en hänvisning för magnetremsan. Och jag fattar!
I eftermiddag åker jag hem. Tragiskt nog vet jag att jag sparar mest pengar på det.
Pengar och pengar. Vad är tjusningen, egentligen?
Jag hittade en ceriserosa klänning på Åhléns igår. Som en blandning mellan en sweatshirttröja och en klänning. Luftig, kort men inte för kort. Fickor på magen. Jag vill nog ha den. Men kommer inte unna mig det förrän måndag, om jag varit en snäll och snål flicka.
Det kanske borde ingå i min budget att vinna Borås Open? 10.000; – vad ska du göra med alla de pengarna, Lina?
– Överleva. Det ska bli grymt!
SM först, börjar på onsdag. Det kommer förhoppningsvis bli rock n’ roll hela vägen. Stenhårt. Inga kompromisser. Och drop dead… Förhoppningsvis.
Jag undrar hur andra människors nätter brukar se ut.
Facebook-sida