long gone before Lina

 

 
Ibland får man såna där aha-upplevelser. Jag har en sån period när man vänder in och ut på sig själv för att se vad man egentligen vill. (Skarpsynta iakttagare av denna blogg höjer kanske på ögonbrynet och undrar om det inte är det jag alltid pysslar med. Och jo, det ligger nåt i det. Men mer nu.)
Insikt idag: den här skivan är jag.
Cardigans ”Long gone before daylight”. Ingen ny skiva. En väldigt bra skiva. Textmässigt och musikmässigt. Och ja, den är alltså jag.