Jag vet, det är inte så creddigt kanske att skriva om sitt Icajobb på bloggen. Men om folk skriver om hur de målar naglarna i påsk och hamnar längst upp på blogg.se, så tänker jag fan dela med mig av livet.
Idag var det sol ute och ingen inne. Ungefär. Det kom dessutom två kunder med mycket ilska i sig till min kassa. Vissa människor går verkligen in för det. ”Du kan ju själv hålla med om att det här är ett dåligt system. Nähä, men då ber jag dig att hämta din chef. Nån måste ju kunna ordna det här! Ska det vara så himla krångligt?” Jodå, nog kunde det ordnas. Men krångligt blev det, när det kunde varit så lätt. ”Det kunde ju varit laddat på kortet, eller hur?” Jo, det kunde det förstås. Samtidigt hade du på dig till oktober att utnyttja denna rabattcheck på 75 kr, i vilken icabutik som helst. Jag har svårt att se vad som är så jobbigt med det.
”Då ska jag komma ihåg det, att inte gå till din kassa nästa gång. Den här bilagan har andra sålt till mig utan nån kvällspost till ska du se. Ska jag komma ihåg. Om det gör dig lycklig, visst, då ska vi följa reglerna. Du vet, det finns så många regler i den här världen som inte är nåt att ha.” Jodå, visst finns det det. Just den här regeln skulle jag inte klassa under den kategorin, dock. Men vill du ta i idag, så kör hårt. ”Nu glömde jag ju kassar för att du började käbbla.”
Nästan gråtfärdig är man ju efter att ha gett sitt leende åt sådana väggar.
Då kom solen! En kund jag känner igen går först till min kollega och frågar. Sen kikar hon på mig. Och så kommer hon fram. ”Jag kände inte igen dig först”, säger hon. ”Du har ändrat håret?” Jag nickar. ”Det var dig jag köpte en trisslott av för en vecka sen? Och jag sa att om jag vinner får du hälften?” Jag nickar. ”Ja, det är inte så mycket, så du behöver inte förvänta dig nåt. Men det är 75 kr. Så, vill du ha hälften av det?”
Solen.
Facebook-sida