Första dagen på det nya året. Inte så bakis som en kan tro. Jag tycker gott att jag kan dricka mindre än jag gör, och igår smygstartade jag den ambitionen. Funderar över året som gått och vad som egentligen hände detta året, och vad som hände förra igen. Inför det nya året har jag en förhoppning om att tjäna mer pengar på mitt skrivande. T ex kommer jag att börja ta betalt för responsläsningar, även från vänner. Det är ett roligt jobb, men det är trots allt ett jobb.
Och så tänker jag jobba på som vanligt. Bli klar med projekt. Kanske träffa någon? Även om det varierar hur angeläget det känns. Jag är hopplös på nätdejting just nu. Glömmer gå in och läsa mail, trivs för mig själv i lägenheten lite för mycket. Vi får se. Hur det blir med allt.
Det tog slut med relationen. Den på förhand omöjliga, om vi ska vara ärliga. Men det var fint så länge det varade. Ibland har det känts så här. Som att jag bara vill blunda och stänga allt ute, och få honom tillbaka hos mig. I bubblan. Men den senaste tiden har det börjat kännas bättre. Jag tror det var ett bra beslut.
Valår har det varit, och då blir jag lite mer engagerad än annars. Politiska diskussioner på Facebook, och även om jag inte hinner med att engagera mig partipolitiskt, så övertygade Gudrun Schyman mig att rösta rosa i år. Tyvärr blev det ett valresultat som klargjorde att Sverigedemokraterna lyckats övertyga med sin propaganda att vad Sverige behöver är att ta emot färre flyktingar. Björn Söders uttalanden om att judar inte var riktiga svenskar framkallade sura uppstötningar av brunt. Men det verkar inte bita på de allra mest övertygade. De sittande partierna fick finna sig i att Sd röstade ner budgetförslaget, och det blev politiskt haveri. Jag blev trött på allt. ”För att föra en vettig diskussion ska du kunna överge dina egna åsikter så mycket att du kan ta till dig vad den andre tycker och försöka förstå det”, sa mitt ex. ”Utan att för den skull tappa var du själv står.” Den politiska debatten är i regel motsatsen.
Väggmålningen som den såg ut först.
Årets mest ambitiösa utklädnad. Jag var ewok på Sonjas Star Warsfest. Limmade fast hår i ansiktet, sydde fast hår på byxorna. Blev helt könlös och omöjlig att känna igen.
Vann tävlingen förstås.
Men det var lite svårt att äta…
Saneringspolisen missförstod och började sanera bort ett konstverk som det visade sig att kommunen hade beställt. Det är skillnad på konst och konst. Tur att någon har humor… Idag har konstnären ifråga kompletterat med nytt, större verk, men det verkar jag inte ha foto på, så det får ni kika på själv. På väggen mittemot Ölcaféet, Södra Skolgatan.
Och så blev det då en film av min bok!
Inspelningen skedde under sommaren. Mint heter filmbolaget, Malmöbaserat, som står bakom, och Linda-Maria Birbeck är den fantastiska människan som skrivit manus och står för regi. Så spännande att få vara med om detta. Tänk! Min första bok. Det är ju inte klokt.
foto: Linda-Maria Birbeck.
Så här ser de ut i filmen: Mia, Mirjam och Karl. I verkligheten Anna Häggelin, Lo Salmson och Ludvig Jonatan Särnklint.
Här är en inspelningsdag på stranden i Helsingborg. Kallt som ini helvete, men vi är tappra och låtsas varm sommardag. Även en andra gång var jag med som statist. Då fick de leda om busstrafiken i Malmö, vi filmade vid rondellen utanför mitt Icajobb. Så himla roligt! Jag drog med några kompisar och vi lekte möhippa mitt på ljusan dan.
Österlen, andra sommaren.
Det här året höll jag inte på med erotik, utan Cypernmanuset. Som vanligt var det jag, Lovisa Eklund, Lovisa Appelkvist, Vilska Lindgren och Lisa Grubb som kamperade i stugan. Första delen av veckan var det kylslaget. Sen kom sommaren, med buller och bång, och den skulle hålla i sig… En sån sommar som sommaren 2014 har vi väl aldrig sett. Oj, så varmt det var!
Och så lite Glimminge förstås…
Så här varmt var det…
Jag och Ninni gick ut en kväll på Pepes bodega. Jag blev upprörd över hur det fortfarande är backslick-land med stor uppdelning mellan folk och folk. Detta trots att stället gav ett något sjangserat intryck. (changerat föreslår rättstavningsprogrammet att jag ska skriva, men det ser dumt ut, tycker jag. Även om stavningen finns.) Så jag skrev ett blogginlägg som blev mitt mest delade nånsin.
Och så fick min erotiska bok komma ut!
Här i Stockholm med Johanna Wester.
Och det blev lite skriverier. Intervjuer och recensioner. Inte så mycket skandal. Mer rosor. Vilket faktiskt var en trevlig överraskning för mig. På bokmässan sålde den bra.
Och Ariel Held intog svensk litteratur.
Vare sig Jessica Gedin märkte det eller inte.
Tack Andrea och Carl-Michael för att ni fick mig att orka redigera, om och om igen! Så bra resultatet blev. Även om jag var så här trött på det i sista vändan.
Ni kanske märker att jag hoppar i ordningen? Det är för att mitt fotoprogram på datorn inte verkar förstå det här med datum och ordningsföljd. Men egentligen passar det rätt bra ihop med resten av mig också? Icke strukturerad. Ändå jävligt disciplinerad.
Min kurs i Erotiska skildringar startade på Folkuniversitetet. Det var ju egentligen ett sånt där jobb som bara ramlade över mig, även om jag tänkt tanken att det vore roligt att försöka sätta ihop något av allt jag lärt mig under arbetets gång. Suzann Larsdotter på bilden tyckte att kursen var så bra att hon valde att gå den två ggr. Det tar jag som en fet komplimang, extra stor eftersom hon är utbildad sexolog.
Min äldsta fikskrivarkompis, Lisa Z, for till New York och bodde där några månader med sin kille Henrik. Jag tyckte det var en chans att icke försitta, helt enkelt, och reste efter. En vecka var lite för lite tid, även om jag varit där en gång tidigare, men vad roligt vi hade det. Även om jag blev sjuk och förstörde rösten på karaoke, den har fortfarande inte hämtat sig…
Sjuk känns det som att jag har varit en hel del det här året. Trots träning. Här får en stor kopp te med en bit ingefära illustrera det.
2014 är också 10 år sedan tsunamikatastrofen. Jag var själv inte drabbad av den, mer än en alltid drabbas av såna stora händelser. Häromdagen läste jag ut och skrev en recension av den här boken, som nog faktiskt får räknas som årets stora läsupplevelse. Läs min recension på dagensbok på lördag.
2014 var också året då jag blev kompis med mitt ex Åskar igen. Inte en dag för tidigt! Nu har vi filmkvällar ihop. Här visar han vid översvämningen i Malmö (inte att jämföra med tsunamin då, förstås).
Och på promenad i parken.
Översvämningen märks faktiskt på mitt Icajobb fortfarande, där det nu ser ut så här i omklädningsrummet.
2014 var också året då jag hade den märkligaste av dejter. En mycket lyckad dejt: vi åt middag, tvårätters, vi spontan-nattbadade, vi satt och pratade i min soffa om sex och hur vi ville ha det. Sen bestämde vi att ses nästa helg. Sen blev han som uppslukad av jorden.
Två månader senare hörde jag av honom. Han hade tyckt det verkat bra, lite för bra, och därför skämts för att säga att han skulle flytta till Stockholm och att det därför inte kunde bli något. Detta är alltså mannen som berättade på dejten att han bodde halva året i Shanghai?! Efter det kände jag att nej, människor förstår jag mig kanske inte på trots allt.
Det var också året när jag slutade att så nitiskt följa med i debatterna på kultursidorna. Hugo Rask, vem fan bryr sig liksom? Hur kan detta bli en så stor sak, när vi fortfarande har krig i världen? Nej, sandlåda är vad det är. Med tio författare som verkar vara av betydelse. Jag har annat, viktigare, att bry mig om.
Och det har märkts av även här på bloggen. Jag skriver på för mycket samtidigt, men jag gillar det. Blogg känns mindre viktigt då. Jag uppdaterar när det är något jag har att säga. Följ mig gärna på Facebook, där har jag både en profil för Ariel och en för Lina. De uppdateras i regel oftare.
Det har lästs mycket i år. För dagensbok och för egen skull. 60 böcker! Därav, ska sägas, är vissa tunna diktverk, vissa manus som kompisar velat ha respons på, vissa mer snabblästa serieböcker. Men ändå! Varje år brukar jag ha som löfte att läsa minst en klassiker. I år har jag klämt i mig inte mindre än TRE! Här George Orwells ”1984” när vi var i Dubai.
Dubai, ja!
Dit åkte vi för att fira pappas sextioårsdag.
Många höga byggnader, men också lite kamelridning i öknen. Och sol, och bad. Och semester.
Den här tröjan köpte jag, med pingviner på!
Och så här kort var alltså mitt hår i början av håret.
Jämfört med så här långt i slutet av året:
Vad var det fler för klassiker jag läste då?
Jo, Selma Lagerlöfs ”Jerusalem” och Jules Vernes ”Jorden runt på åttio dagar”. Tyckte nog bäst om Selma.
Var med på ett litet, väldigt litet, hörn och anordnade EM.
Åkte som publik till SM, i år i Umeå. Här Ruth Alice på scen.
Var det i år eller förra året som mormor och morfars matta kom på plats i min lägenhet? Vet inte, men fint ligger den nu där. Det är också detta året som jag flera ggr fått besök av Ninni, min kära kusin. Här går vi ut på juldagen, visserligen hemma, men ändå. Vi är bra på att gå ut tillsammans.
Och min barndomskompis Emma har förlovat sig med sin Mattias och ska gifta sig i sommar. Och min kompis Idas unge Oskar växer så det knakar. I somras när jag var där såg han ut så här. Jag vill knappt tänka på hur stor han är nästa gång…
Har jag glömt något nu? Säkert. Men nu är jag för hungrig för att uppdatera längre. Och ni orkar ändå inte läsa mer, eller hur? Gott nytt år, kära ni! Ta hand om er.
Facebook-sida