lina arvidsson taggade inlägg

In: bok & skrivande

Tidskriften KLASS, som recenserade min bok i ett tidigare nummer, har med en intervju i det här numret. Det blev ett långt samtal med Carola, och de är gentila nog att publicera både en version i tidningen och en längre version på nätet. Läs den här.

Omslagstjej är Anna Arvidsdotter, som jag känner från poetry slam-scenen. Hon debuterar i höst med en diktsamling om att jobba på posten, på Lil’lit förlag. Skoj, va? Den får ni hålla utkik efter.

In: bok & skrivande, skrivpedagogik

Jag gjorde en grej.

Jag sa upp mig från Ica.

Jobbet jag haft som brödjobb sen jag flyttade till Malmö 2008.

Det kändes som rätt tillfälle att göra det. Sen är det ju lite på vinst och förlust såklart. Nästa bok kan gå sämre, med största sannolikhet blir den inte en lika stor succé som diktboken (för det har jag aldrig varit med om tidigare), och stipendiepengar tar ju slut, osv. Men än så länge har jag en buffert, och jag kände att nu är det dags. Inflation eller ej liksom...

In: bok & skrivande

Jag måste ju berätta för er om när jag var på Poesidagar i Dalsland. En avstickare till Bokdagar i Dalsland, som är ett lite mer känt arrangemang, som drivs av Victor Estby bl a, i Åmål. Poesidagarna är inne på sitt andra år bara, och de är istället förlagda till natursköna Baldersnäs herrgård.

Jag och Jimmy Alm, kommunpoeten ni vet, kom dit en dag tidigare, för att vi utöver våra egna uppträdanden även skulle hålla i två workshops för skolungdomar...

In: bok & skrivande

Idag är en trött dag. Jag ligger på soffan och skriver det här, för jag tänker att en blogguppdatering som jag funderat över ett tag inte är så ansträngande att göra. Och för att det fortfarande är svårt, det här med att bara ta det lugnt emellanåt. Nu har jag haft några dagar när jag jobbat på duktigt med skrivandet. I kombination med att jag gått på kulturella och sociala evenemang. Så skönt att samhället öppnar upp igen ju! Som vi har längtat.

Men emellanåt behö...

In: bok & skrivande, typ dagbok

December är verkligen en månad av många känslor. Så har det varit för mig de senaste åren. All reklam runt omkring en skriker ut att kärnfamiljen är det enda rätta, och om inte det så åtminstone parförhållandet. Käääärlek! Tonvis av romantiska komedier utspelar sig i juletid eller väver in julscener för att få till den rätta touchen av hjärteknip. Och jag tycker egentligen om det. Det är bara inte en verklighet jag själv lever i...