Vad hände då? Jo,
Emma L var här och viftade med en kniv i hallen, bildbevis på det:
På kvällen nästan-svimmade jag på Stanza. Tänkte att jag nog skulle gilla Susanna Alakoskis nya, och nästan-hejade på Pär Thörn på Tempo. Det finns inga bildbevis på det, men så här ser hans diktsamling ut:
Nu har jag börjat läsa den som toalettlektyr, så nästa gång jag ser honom kan jag säga något. Kanske.
Fredagen:
Erika kom och vi pratade om… ? Allt möjligt faktiskt.
Livet. Analsex. Poesi. Rödvin. (Jo vi pratade faktiskt om det!)
Den kvällen var det första slammet inför SM i vår. Jag var konferencier i vit klänning. Trodde den var oskuldsfull när jag köpte den, men insåg att längden inte kunde varit kortare. ”Ja den var inte det minsta oskuldsfull”, sa Amanda. Vi skämtade på vägen dit om att ”den kan du inte böja dig fram i hö hö”. Sen tappade jag min penna in bakom scenen. Det blev en rätt rolig poäng.
Jag var rätt rolig, på det hela taget. Jag vet inte om ni vet det här, men jag kan faktiskt vara det. Rolig, alltså. Bildbevis på det:
Sen gick vi på efterfest till Amanda och pratade om djursex och pedofili. Till exempel.
Bildbevis på det finns på Erikas blogg.
På lördagen visade jag Erika hela Malmö, nästan. Det var töväder och klaffsigt men vi hade godis och gott humör, på oss gick det ingen nöd. Bildbevis på det:
När vi kom hem stajlade jag genom att laga mat med bland annat svartrot. Det ser ut som björk när man skalat det. Bildbevis på det:
Sen hängde vi med våra datorer ett tag, bredvid varann i soffan. Det lyssnades på gemensamma väsentligheter som My chemical romance och blev lite skön fjortisstämning. Sen kom Lovisa och så pratade vi åter sex. Bildbevis på det:
Sen gick vi ut på Brogatan och det var äntligen smockfullt där igen, av bohemer och patrask som det alltid borde vara. Jag sa ”jag vill ha den där cidern ni har som kostar åtti spänn”, Erika sa ”jag vill ha en drink. En söt”. Bildbevis på den goda stämningen, se ovan.
På söndagen var det cp-kallt igen och vi gick ut i för lite kläder. Åt fastlagsbulle med Sofia och konstaterade att den bakelsen är något överskattad och att det nog inte blir fler i år. Däremot är Hollandia något utöver det vanliga. Bildbevis på det:
Och ikväll tränade jag igen, så jag antar att det där kortet inte var ett skämt.
Timmen kändes lätt, body jam är fortfarande kul, jag stod emot lusten att pressa sönder mig på gymmet efteråt, och tänkte på hur bra det är att börja lugnt.
Facebook-sida