Det läge som är

Jag är dålig på att uppdatera här nu för tiden.

Skrev ett utkast i min mobil för ett tag sen, men det blev inaktuellt och ointressant idag. Så det skiter vi i.
Så, vad händer?
Jag har en svacka vad gäller tro på mig själv. Grundat i skulder, ett munsår och en analkande månatlig period. Ja, det finns hormoner. Nej, jag är inte arbetslös. Ja, jag har vänner och så vidare. Till och med livsviktiga piller och då och då chans till samlag. Är jag i position att klaga? Egentligen inte. 
Men livet vore väl inte livet om man inte då och då ifrågasatte det.
 
Här istället en bild som illustrerar hur jag har samma minspel som när jag var liten. Har jag nåt bevis på det för er som inte fattar ett skit av vad jag pratar om? Nej. Inte än. Det kommer.
 
Kanske.
 
I övrigt en påminnelse: jag läser på Kulturnatten den 31e januari, kl 21.30 på Palladium i Växjö, övervåningen (alltså inte stora salen). Kom då, det blir garanterat nytt och inövat från senaste produktionen.
 
 
Bilden är tagen av Emma Hervén, Sofies lägenhet innan utgång på juldagen.