Funnen: lägenhet!

Det största har hänt! Jag har blivit med lägenhet!

Och inte var som helst! På Möllan! Så här glad var jag igår när jag och Malene firade det lite:

 

Malene själv såg mer lurig ut…

Jag: ”Jag kanske måste börja packa redan!”

Pappa: ”Det är en och en halv månad kvar.”

Jag: ”Jo… förvisso…”

Jag: ”Jag har förresten träffat en kille i Helsingborg. Han har bil! Vi kan kanske åka till Ikea.”

Pappa: ”Hur gammal är han då? 53?”

Jag: ”45.”

Pappa: ”Varför måste du ha så gamla?”

Jag: ”Amen jag vet inte, men han verkar vettig.”

 

Det skrivs mycket nu. Det är intressanta kontakter med förlagen och i mitt huvud ser jag till att hajpa det till tusen, allt för att mata produktiviteten. Jag tar kritiken, äter upp mina älsklingar och omarbetar. Och glädjer mig samtidigt åt allt det som redan anses bra nog, allt det som flyter. Allt det som de trots allt tycker så pass bra om att de ger mig tummen upp och pepp.

Och skrivarkursen har tretton deltagare! Det är ju fantastiskt! Om ingen hoppar av blir det fantastiskt mycket jobb för mig med respons under de första två veckorna nu. Men det ska nog gå bra. Det är ju ett jobb jag gillar, som det heter.

Och systra mi reser till Kanarieöarna imorgon. Allt rullar på, vi närmar oss vår och varmare tankar. Och jag sticker till jobbet för det lilla kvällspasset. Tänker att det värsta som kan hända nu är en dödlig könssjukdom. Tänker att jag är ett levande bevis på att man trots allt kan få lägenhet i den här staden, hur omöjligt det än kan verka.