Redigering av erotisk roman. Insikt igår, inte helt oväntat men ändå: jag skriver bättre nu än jag gjorde för två år sen. Det vill säga, de nyskrivna scenerna är så mycket bättre att det märks jämfört med de tidigare skrivna. Det är jobbigt, för det betyder att jag helst bör skriva om alla de tidigare skrivna scenerna.
Sen kan jag visserligen ställa mig frågan, vad är viktigast? Att sexscenerna är bra, heta, tillräckligt många, tillräckligt ofta infallande, eller att språket är bra?
Fast klarar jag verkligen av att lämna ifrån mig något halvdant, när jag vet att det skulle kunna bli mycket bättre, om jag bara orkade lägga ner tid och kraft på det?
Hur hade du gjort?
Så länge, en liten bild från redigeringen, med exempel på anteckningar jag brukar göra för mig själv:
”Det skulle kunna vara snyggt om man fick en känsla av det symboliska, mer utvecklat här, typ nu är livet nytt! Nåt sånt, fast du vet, bättre fomulerat.”
En annan sak som händer är att jag anmält mig frivillig att intervjua Bodil Malmsten. Det kommer att bli en mailintervju, men ändå. Jag gör alltså detta utan att ha läst mer av henne än den sista loggboken. Som jag visserligen blev så kär i att jag lånade allt jag kunde hitta på biblan, och nu har som föresats att klämma i mig alla på väldigt kort, typ ingen, tid.
Malmsten skriver dessutom att hon avskyr att göra intervjuer, eventuellt berättar alldeles för mycket om sig själv och svävar ut. Kan bli bra. Kan bli katastrof.
”Du tar dig inte vatten över huvudet nu?” som en på mitt jobb brukar säga. Jo, precis, jag är bra på det.
Å andra sidan; tid är ju det jag har nu.
Ska bara vänja mig vid den saken.
Facebook-sida