“ Hon skakar på huvudet, som om hon redan gömt bort vad hon sagt. ”Vadå? Nä? Alltså, jag menar… tänk att vara en grown-up som tar sina egna beslut liksom. Bara vara helt oberoende. Fri från sina föräldrar och sånt, ni vet.” Jag ler och skakar på huvudet. Karl nickar. Kanske har Mirjam verkligen blivit en annan. Fast någonstans lyser det fortfarande igenom att hon inte har en aning om vad hon pratar om. Vilket gör mig lugn och skön i bröstet. Att Mirjam drar iväg för mycket borde egentligen inte oroa mig, det är ju så hon är, what’s new liksom? Men jag låter ändå min hand ligga kvar på hennes rosa converse. Hon har rosa, jag har lila. Det är så perfekt. Karl har slitna herrskor, såna där som är lite spetsiga framtill, som han har hittat i sin farbrors garderob. De klapprar lite grann när man går. Jag vet inte om man får säga så här, men fy fan va vi är coola. Fy fan alltså. ”
Facebook-sida